Borås-Leksand 3-5 (1-1, 2-1, 0-2)

Leksands mål: 1-1 Tomas Kollar (Pelle Prestberg, Patrik Carlsson), 3-2 Oliver Ekman-Larsson (Tomas Kollar, Kimmo Lotvonen), 3-3 Oliver Ekman-Larsson (Eric Johansson) 3-4 Patrik Carlsson (Pelle Prestberg, Oliver Ekman-Larsson), 3-5 Pelle Prestberg (Patrik Carlsson).

***

Med en gång, för att undvika missförstånd: Mycket i den här matchen såg dåligt ut. Men det fanns också en hel del positivt som bröt av:

1) Ska man spela Leif Strömberg-hockey så ska man göra det ordentligt. Tvåmålsunderläge efter halva matchen, enbart 15 skott på hela matchen. Och ändå 3-5-seger. Jag behöver inte berätta att det är ett styrkebesked i sig.
2) När Leksands försvarsspel var som mest stillastående i andra perioden drog Jean-Luc Grand-Pierre igång ett kroppstacklingstifo som dödade kraften hos Borås.
3) Lagkaptenerna klev fram när de behövdes. Pelle Prestberg gjorde det snyggt när han i ett psykologiskt viktigt läge ordnade 1-1. Sedan slog han ett drömpass till det matchavgörande målet och följde upp det med att spika slutresultatet. Oliver Ekman-Larsson såg halvdan ut och gjorde ett par slarviga misstag under första halvan av matchen. Sedan klev Thomas Rhodin av och lämnade en lucka efter sig. Då klev Ekman-Larsson fram när det som mest behövdes. Två mål, en assist och en tillskärpt defensiv.
4) Tomas Kollar var fortfarande, ja… Tomas Kollar.
5) Patrik Carlsson gjorde förutom det matchavgörande målet även två målpass. Trogna läsare vet att jag jublar ystert varje gång Carlsson gör poäng. With that said, jag undrar hur många andraass han har fått den här säsongen, och då påfallande ofta ”lätta” sådana. Lite som det brukade sägas om Wayne Gretzky. Ergo: Patrik Carlsson – Leksands Gretzky.