





Foto: Bildbyrån.
Ja, Leksand bröt ju kontraktet med Timo Leinonen i går. Man är nu uppe i en komplett femma med spelare som har offrats den här säsongen under mer eller mindre kontroversiella former.
Timo Leinonen
Per-Anton Lundström – Niklas Andersson
Johan Eneqvist – Mathias Johansson – Robert Petrovicky
Gällande kontrakt som har brutits med Leinonen, Lundström och Eneqvist. Ett enligt Petrovicky gällande kontrakt som har brutits med honom. Ett kontrakt som har dragits tillbaka från Johansson. Och ett brutet avtal som ingen verkar ha vetat hur det såg ut med Andersson.
I inget av de här fallen har det traditionella pratet om ”gemensamma överenskommelser” eller ”inga hard feelings” tagit överhanden. I stället har samtliga spelare utom Eneqvist varit öppna med sitt missnöje hur de har behandlats av föreningen.
Som så ofta kan man se allt detta såväl från en positiv som en negativ synvinkel.
Man kan se det som att LIF har insett att man inte kommer dit man vill utan att våga ta de tuffa besluten. Att man inte låter sig hindras av gamla misstag. Att spelare måste prestera för att tjäna så bra som de gör i Leksand. Då det här bland annat handlar om fem spelare som har spelat i Elitserien, två i NHL och tre i landslaget är det också tydligt att Leksand inte låter sig förblindas av gamla meriter. Dessutom fanns det, bortsett från fallet Eneqvist, tydliga sportsliga anledningar till besluten.
Samtidigt ger det också bilden av en förening som kastar sig in i saker som de inte har koll på. Som inte riktigt vet vad den vill. Både Leinonen och Eneqvist hade kontrakt även över nästa säsong. Det här ger också bilden av att Leksand är en ganska hänsynslös förening och jag undrar hur det påverkar potentiella nyförvärv. Oavsett om dessa aktioner har varit fullständigt befogade eller inte, eller om man har haft juridiken på sin sida i fallen Johansson och Petrovicky, har jag svårt att tro att dessa typer av beslut lockar spelare att skriva på. Eller agenter att förhandla med föreningen.
Vi får verkligen hoppas att den här tuffa satsningen betalar sig och ger en plats i Elitserien. Annars kan det bli dyrt, både ekonomiskt och ryktesmässigt.
Och jag hoppas att även om säsongen går vägen så kommer vi inte att glömma dess sex spelares insatser för laget. Ja, förutom möjligen Per-Anton Lundströms då.
Leinonens insatser glömmer jag mer än gärna också.
Haha, fair enough. Men ändå.
Ja, går vi inte upp nu, då vet jag inte vad som ska till. Lyckas man bara pricka rätt formmässigt på våra nyckelspelare kommer dwtta gå vägen.
Kommentera inlägget