Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 50:

I går pratade vi Jesper Ollas.

Det var klubbhjärta, slitvargande och en hjältestatus som handlar om annat än målgörande så att det stod härliga till.

***

I dag ska vi prata om något helt annat. Ja, man kan nog till och med kalla det för den raka motsatsen.

Robert Burakovsky.

***

Vi kommer i huvudsak låta siffrorna tala sitt tydliga språk. För det finns få saker som slår en titt på Burras statistik under 2000-talet när man ska illustrera den nya hockey- och idrottsvärld som har växt fram sedan det senaste sekelskiftet. En värld där jaget i många fall växt om laget. Där ekonomisk utveckling går före kontinuitet. Där gränserna är öppna. Där många moraliska tabun är brutna.

Det får bli en blandning av Eurohockey- och Eliteprospects-stats, då ingen av dem var för sig fått med alla Burras klubbar. Det skulle normalt sett ha frustrerat oss, men just i det här fallet blir det i stället väldigt talande.

I alla fall:

***

Låt oss summera lite:

Antal klubbar: 13.

Antal länder: 5.

Antal matcher: 403.

Antal mål: 197.

Antal poäng: 528.

Burras nuvarande ålder: 43.

***

Det mest slående är nog att en spelare som så tydligt har det där med klubbkänsla ganska långt ner på prioriteringsordningen, samtidigt har ett så uppenbart hjärta för sporten att han vid 43 års ålder förlänger sitt kontrakt och genom alla år lyckas anpassa sig till alla sorters nivåer för att kunna fortsätta producera så sanslöst mycket poäng.

***

Två favoritnoteringar som inte syns i statistiken:

1) Den då 41-årige skåningen lämnar vårvintern 2008 oväntat division ett-klubben Pantern för schweiziska andraligalaget Biel, tränade av Burras gamle sidekick och partner-in-crime Heinz Ehlers. Klubben står inför ett kvalseriespel mot högsta ligan. Nyförvärvet tror emellertid inte på speciellt mycket speltid, utan att han mest kommer att hjälpa Ehlers med träningen:

– Biel har redan två utlänningar som är bra och fler får man inte ha på isen. Jag ska i alla fall spela de tre sista matcherna i grundserien för att komma in i systemet. Därefter har Heinz sagt att vi tar en match i taget, säger han till Sydsvenskan.

Så gick det: Nog kom han ”in i systemet” på de där tre matcherna alltid. Det blev tre mål och sammanlagt nio poäng, en per period.

I kvalet fortsatte succén. Sydsvenskan igen, den här gången i mitten av april:

”Och det gick alldeles utmärkt. Robert Burakovsky var med om att ta upp Biel till den högsta ligan, det märks att han har fått blodad tand.

– Jag fick spela mycket, är fortfarande snabb och vältränad, säger Robert Burakovsky.”

***

2) I november 2009 får Burra sparken från division två-klubben Trelleborg Vikings.

– Det är klart att vi väntat oss mer och det är klart lättare att briljera i division tre än i division två. Det är väldigt stor skillnad i divisionerna. Han har inte tillfört det vi önskat, vare sig på eller vid sidan om isen, säger klubbens ordförande Fredrik Jönsson till Sydsvenskan.

Huvudpersonen själv protesterar inte:

– Jag har haft väldigt svårt att motivera mig. Ibland, särskilt när vi förlorat stort, har jag åkt runt och undrat vad sjutton jag håller på med. Jag har fått ångestattacker. Ibland har det varit förnedrande och med tanke på den karriär jag har haft är det inte roligt att åka på sådana smällar som vi gjort på slutet med 0–11 och 3–15. Detta är min sista säsong, de yngre har många säsonger framför sig.

Så gick det: Burra skrev i stället på för Kallinge/Ronneby, också i division två. Och det verkade nog som att han klarade spel på nivån ändå. Det blev 36 poäng på 19 matcher. I det efterföljande kvalet till ettan blev det 22 på 12 matcher. Och nej, det blev inte Burras sista säsong.

***

51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil