Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 42:

Om man ska blicka tillbaka på Leksands 00-tal så måste också ett inlägg tillägnas decenniets modeord nummer ett:

Sportkommitté.

Eller elitkommitté.

Eller den sportsliga elitkommittén.

Ni ser själva, en enda röra. Jag gör inga anspråk på att försöka reda ut det hela, den här sommarföljetongen har aldrig handlat om det, snarare tvärtom. Låt oss istället bara dyka ned i en förening som under de senaste tio åren har provat på alla möjliga organisationsförändringar i jakt på lyckan.

***

Mitt första minne av en sportkommitté hämtar jag från säsongen 04/05. Som ett led i arbetet med att ta sig upp igen skulle några få utvalda män agera bollplank till Masken och de båda huvudtränarna.

Jag fäste ingen större vikt vid idén. Där och då tyckte man ju att ledningen kunde behöva all hjälp de kunde få.

Men vafan, någonstans när det stod klart att Jens Nielsen inte skulle få ett förlängt kontrakt och det gamla forwardsesset och körskolelegenden Cenneth Söderlund var en av de som fick motta slag från upprörda fans, höjde jag på ögonbrynet.

Det blev dock inte så mycket mer till skäll. Visst, det värvades kanske mycket (trots att en kille som Rudolf Huna gjorde bra ifrån sig kan jag inte hjälpa att tycka att han kändes överflödig), det värvades dåligt (Mikko Rauttee) men det värvades också snyggt (Tomas Kucharcik och håll i er nu, Trond Magnussen, som tillförde en hel del i kvalserien) och gubbarna ska bannemig ha cred för att de lyckades skeppa hem projektet.

***

Det var väl ganska naturligt att ge det gamla beprövade kommittékonceptet ett nytt försök när den allsvenska treårsplanen gick åt helvete. Givetvis arbetade man med rådgivare och bollplank under åren fram till 2009 men nu utannonseras en elitkommitté. Återigen ska en samling ihopsvetsade själar ta upp Leksand. Laguppställningen:

Leif Strömberg, huvudtränare.

Christer Olsson, ständig sekreterare.

Patric Kjellberg, bysheriff och ordförande.

P-E Eklund, storscout.

Mikael Lundström, halvtidsarbetande sportchef på dekis.

I september försvinner Eklund på grund av intressekonflikter. I oktober försvinner Lundström på grund av (läsarens egna fält, fritt för spekulation) men också…intressekonflikter.

Johan Rosén plockas in som ersättare (och där kan man snacka om att jobba i skymundan!).

Men trots Roséns inträde kändes liksom hela kommittéförsöket ganska håglöst efter avhoppen. Ett tag verkade hela projektet ha agerat som en snäll ursäkt för att kunna ge Lundström sparken. Efter nyår pratades det knappt om kommittén längre.

Samtidigt måste man imponeras. När publiken på läktaren ständigt vill hugga huvudet av varenda människa i ledningen så räds inte gubbarna på kansliet en förändring. Det är mer än vad andra kan stoltsera med.

***

Epilog: Leif Strömberg och Patric Kjellberg försvann lagom till våren.

LIF beslöt sig för att gå tillbaka till en renodlad sportchef.

Christer Olsson jobbar fortfarande kvar i båset.

LIF letar fortfarande efter en renodlad sportchef.

Cenneth Söderlund mår bra och återgick till att lära ungdomarna i Leksand att köra bil. Körskolan har semester mellan 19 juli och 4 augusti men det går bra att läsa teorin ändå.

***
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil