Leksandsbloggen

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 1:

Jag har en farsa.

Man växer aldrig ifrån att skämmas för sina föräldrar, men jag antar att det är dags att snacka om honom nu, hur mycket det än bär emot.

En gång i tiden var han nämligen en duktig hockeyspelare med tolv fina LIF-säsonger i bagaget.

Men som så många andra farsor har han aldrig varit beredd att släppa taget om det där fina och låta det höra hemma i det förgångna. Trots att tiden har rusat förbi, världen har förändrats och tekniken sprungit om.

Han vill fortfarande kalla sig initierad.

Och som så många andra farsor, i synnerhet de som är födda och uppväxta i västra Dalarna, har han åsikter.

Ofta, högljutt och mycket.

Låt oss säga så här: kombinationen beskriven ovanför kan i vissa fall vilseleda en hel by.

***

Året är 2007. Platsen är Leksand. Det är höst.

Mikael Lundström och Per-Olof Ejendal har precis landat ett nyförvärv av största modell – NHL-stjärnan Ed Belfour.

Värvningen öppnade LIF-publikens ögon för två sanningar:

1. Ingenting är omöjligt.

2. Ejendal har svinmycket pengar.

Sådana förutsättningar ger självklart upphov till snack. Speciellt på en liten plats där alla har en sak gemensamt.

***

De värsta fantasier sedan häxprocesserna på Kärringberget tog vid. Hela kommunen samlades i ett ultimat watercooler moment. Varenda lunchmöte bestod av tissel och tassel kring nya rykten om superspelare som var beredda att ge upp allt för att genomföra en säsong i Leksand. Byn var en kittel av viskande vindar.

***

1992 flyttade Teemu Selänne till Winnipeg för att testa lyckan i NHL. Rookiesäsongen slutade i 76 mål – ett rekord som antagligen aldrig kommer att slås. 15 år senare stod han som vinnare av Stanley Cup och karriären verkade vara över.

***

Men så föll bomben.

Selänne var på väg till Leksand.

Varenda del av hjärnan som fortfarande arbetade med ord som logik, vett och sans sade nej.

Bland all galenskap låg ändå en viss rimlighet i att Belfour befann sig i Leksand, han var ju ändå på väg ned på karriärsstegen, medan Selänne i allra högsta grad var vital.

En massa bevis talade dock för att finnen hade kontakt med Leksand – vittnen berättade att han hade vandrat runt i byn, en av hans närmsta vänner, Juha Lind, spelade i laget och hans fru var från Bollnäs.

Mikael Lundström dementerade men då trädde ”pojken-som-ropade-varg”-regeln in.

***

Jag visste vad jag skulle tro. Låter något för bra för att vara sant så är det oftast det.

Mina vänner var däremot inte lika säkra. De ansåg att det faktiskt kunde ligga substans i snacket. Till och med spelbolagen trodde på det!

Under en av våra diskussioner trädde farsan in i rummet. Han frågade oss vad vi pratade om, jag svarade.

– Han kommer, sade farsan tvärsäkert.

Vi höjde på våra ögonbryn.

– Vad får dig att tro det?

– Tror, skrockade farsan. Jag vet.

Jag skrattade till med den hånande misstro som bara ett barn kan visa sin förälder. Vad fan vet han liksom?

– Grabben, sade han för att sätta mig på plats. Jag såg honom. I Tällberg.

Mina kompisar blev exalterade. Farsan var nöjd med sin seger. Jag bröt ihop. Jag visste nämligen också en grej.

Farsan hade inte sett Teemu Selänne.

Farsan skulle inte se skillnad på Carl-Johan Rapp och Fredrik Reinfeldt.

Sedan bröt jag ihop igen.

Jag insåg att jag inte var den första han berättade det här för. Han hade ju givetvis skränat ut det för alla han hade träffat. Alla dessa människor, som trodde att farsan visste vad han snackade om, hade sugit i sig hans välbaserade ”bakom kulisserna”-kunskap.

Farsan hade blåst upp världens största bubbla. Nu gick den inte att ha sönder.

Jag är än i dag fullkomligt övertygad om att det var farsan ensam som startade ”Teemu Selänne till Leksand”-vågen. Jag kan fortfarande vakna skrikandes vid blotta tanken.

***

Egentligen handlar inte det här inlägget om farsan. Eller Teemu Selänne, för den delen.

Det handlar om att komma hem och inse att världen har blivit galen. För så kändes det. Det började i Leksand, sedan kom Mrmadhawk:s sida i gång och strax därpå såg alla möjliga övergångar eller proffsspelare i gathörnet. Helt plötsligt visste alla något. Att avslöja en värvning blev det nya svarta.

Ett halvår senare, post-Ed Belfour, ville vi inte veta av superspelare längre.

Många kände sig lurade, lite som att jultomten dök upp men aldrig delade ut ett stort hårt paket. ”Hur kunde vi, jordbundna masar, gå på allt snack?”. Men det gjorde vi.

När man tänker efter, visst var det ändå rätt kul? Ingenting är omöjligt, hela världen är vår spelplats. Aldrig har Leksand varit så i fas med resten av hockeymarknaden. Hur ofta har vi fått känna på det viset under detta miserabla 00-tal?

Ibland är en lögn det finaste man har.

***

Epilog: Teemu Selänne skrev vid årsskiftet på ett nytt kontrakt med Anaheim Ducks. Han var aldrig aktuell för Leksand. Det enda någorlunda kända namn som visade sig ha varit aktuellt var Jeff Friesen.

Farsan har fortfarande inte kommenterat sin miss.

***
2. Leksand krossar, mosar, pulveriserar, massakrerar, förnedrar och smular sönder AIK – och det med besked
3. Jan Huokko förvandlas till svensk hockeys största rockstar
4. Per & Ed – ett litet inlägg om manlig vänskap
5. P-O Ejendal blir Leksands Roman Abramovitj – eller Blåbärskungen
6. Leksand värvar Yan Golubovsky
7. Burra fixar biffen
8. Ronny Borelius tar ett rejält kliv, rakt in i strålkastarljuset
9. Hockeyradion 94,7 – Vuxna män gör saker tillsammans
10. Rögle demolerar Ed Belfour och en hel bygd
11. LIF jobbar brevväxling
12. 2003/04 – året då Masken blev The Masken
13. Dallas Stars lackar ur
14. Leksand förvandlas till Malmös eviga banemän
15. Calle Steen
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 4:

Två män. En bil. Ett möte.

Scenariot är klassiskt.

***

Det händer emellanåt att journalister tappar distansen till vad de skriver om.

När Metallica gjorde comeback efter fem års frånvaro med plattan ”St. Anger” fick Close-Up Magazines Martin Carlsson chansen att åka till USA för en förhandslyssning. Rapporten bjöd på många välbalanserade beskrivningar, bland annat talade han om gitarrerna som ”så jävla skruvade, så jävla onda, så jävla otroliga!”. När skivan väl kom ut i handeln så sågades den med fotknölarna och den gode Carlsson fick skämmas.

I sportvärlden finns ännu fler exempel på luttrade journalister som häpnar över alldagliga detaljer i stjärnornas liv. Som när Per Bjurman spekulerade i Mats Sundins ”efter-match”-rutiner: ”Jag börjar oroa mig för att Sudden byter om för fort. Varje gång han kommer ut från omklädningsrummen tränger eftersvetten fram i en alltjämt rödsprängd panna. Här i Wachovia Center är det riktigt alarmerande. Det ser ut som han inte torkat sig efter duschen – alternativt inte duschat alls.”

Samtidigt kan man förstå det.

Jag skulle i och för sig inte vilja kalla mig något så vackert som journalist, men jag säger då det, den dagen Charlotte Kalla vandrar on the streets of Noret är yrseln nära. Att bli starstruck är någonting djupt mänskligt.

Det är därför dagens punkt är så rolig. Det är också därför vi misstänker att huvudpersonerna i dramat kan bjuda på det här.

***

Ed Belfour måste vara den mest spektakulära värvning av en redan etablerad spelare som LIF någonsin har gjort (med Nisse Nilsson och Per-Erik Eklund som runner-ups). Hypen var givetvis enorm, pressen tung och förväntningarna skyhöga.

När namnet på allas läppar till sist landade i Sverige ville Per Källgren, informatör och pressansvarig i föreningen, se bortom den fina statistiken, skränet och tona ned stjärnglansen. På den officiella hemsidan kåserade han fritt om sitt första möte med Örnen:

Helt enkelt några ögonblick som jag kommer att bära med mig från den här dagen:

När Ed kliver in i korridoren som leder fram till det rum där Mikael Lundström, Håkan Åman och P-O Ejendal sitter och väntar. På väg till rummet tar han sig tid att hälsa på alla som nyfiket kikar på honom. Proffsigt, ödmjukt och helt enkelt precis så som man hade önskat att han skulle bete sig.

När han kliver in i rummet där presskonferensen på Arlanda ska hållas. De första som han stannar vid och skakar hand med är tre matchtröjeklädda killar från Superstars Stockholm. Med ens växer Ed ytterligare några pinnhål som person och spelare. Allt för fansen, verkar vara hans motto.

Tålamodet med alla frågor som han får under dagen. Om, och om igen får han likartade frågor och han svara artigt och proffsigt på dem allihop.

So far so good. En personlig reflektion som ger fansen, hungrandes hemma som små barn på julafton, goda besked och visar allmänheten att mannen i fråga är en vanlig människa och inte Messias. Kan tyckas märkligt att lägga ut på hemsidan, men ändå ett uppskattat initiativ som spolar bort det mediatränade filtret.

I nästa stycke tar dock det hela en märklig vändning. Källgrens beundrande värme tar för några rader nästan en erotisk ton och rapporteringen slår rekord i vilka spärrar som kan sprängas i en stalkeraktig observation av jetlagens konsekvenser:

När han somnar i bilen på väg till Leksand. Efter ett dygn med alldeles för lite sömn  passar han på att sluta ögonen i några minuter. Det var faktiskt tur att det inte blev något mottagande från supportrarna vid den norra rastplatsen utanför Leksand. Då hade undertecknad fått vinka åt honom om man säger så.

På plats i Leksand och Ejendals Arena får han återigen ställa upp på bilder och skriva autografer. Något som han så klart ställer upp på.

Man kan väl sammanfatta intrycken av honom med tre ord. Ödmjuk, proffsig och ruggigt trevlig. Om det blev fler än tre ord så bjuder jag på det en dag som denna.

Ed Belfour är här nu.

***

Till Per Källgrens försvar skall det sägas att vi alla var förväntansfulla. Tyvärr fick inte alla möjligheten att se det vackra i en tupplur efter en lång flygresa.

***

5. P-O Ejendal blir Leksands Roman Abramovitj – eller Blåbärskungen
6. Leksand värvar Yan Golubovsky
7. Burra fixar biffen
8. Ronny Borelius tar ett rejält kliv, rakt in i strålkastarljuset
9. Hockeyradion 94,7 – Vuxna män gör saker tillsammans
10. Rögle demolerar Ed Belfour och en hel bygd
11. LIF jobbar brevväxling
12. 2003/04 – året då Masken blev The Masken
13. Dallas Stars lackar ur
14. Leksand förvandlas till Malmös eviga banemän
15. Calle Steen
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 7:

En av anledningarna till att jag är en sportnörd är tanken på någonting större.

Händelser och dramaturgier som är totalt orealistiska i andra sammanhang blir i idrottens värld verklighet.

Ibland räcker det endast med en tanke om tanken på något större för att jag ska falla.

***

Burra.

Finns det något att tillägga? Kanske inte. Oskar har redogjort för det mesta.

Robert Burakovsky, denna seriefigur. En legoknekt med osviklig känsla för målet – som det inte går att tycka illa om eftersom att man egentligen inte förväntar sig något av honom.

En jättebebis utan ansvarskänsla.

Eller en avslappnad poängkung.

Take it or leave it.

***

Genom hela listan har vi staplat de dåliga säsongerna på hög.

Den ena värre än den andra.

Men vi vet, allihopa på det här forumet, att urmodern och roten till det onda är säsongen 2000/2001.

Tommy Sandlin skulle ta över Leksands långsiktiga satsning på 82-generation och resultatet blev tvåsiffriga förluster, en comeback av sportchefen och slutligen ett entledigande.

Ur denna aska, ur de spillror som var föreningen, ur denna depression, ur det vakuum, ur den totala förlamning som rådde efter Sandlins ”hej då” så dök en fråga upp.

Vem fan håller i träningen i dag?

***

Några namn ur laguppställningen:

Niklas Eriksson
Magnus Svensson
Jan Huokko
Torbjörn Johansson
Per Löfström
Anders Carlsson
Mikael Karlberg
Jens Nielsen
Tore Vikingstad

***

Ni vet hur det är i sportcollegefilmerna? Laget går dåligt, och killarna sitter ihopsjunkna i omklädningsrummet. Allt är förlorat. Till ledaren reser sig, håller ett brandtal, kör i gång en ”Quack! Quack! Quack!” och fyllda av inspiration efter den ansvarstagande eldsjälens initiativ går laget ut och vinner i slutet.

Man vill tro att någon av de spelare uppräknade ovanför tog tag i taktpinnen, samlade ihop grabbarna, ledde laget och styrde upp träningen.

Men nej.

I stället reser sig Burra.

***

För några månader sedan pratade jag med kille som var nära laget vid det här tillfället. Jag påminde honom om händelsen och han tänkte efter en stund innan han lyste upp i ett skratt.

– Ja jävlar! Det där stämmer ju, skrockade han.

Hur passet såg ut och vilka övningar det bestod av mindes han inte. Men han hade ett svagt minne av att den sparkade assisterande tränaren Björn Åkerblom var med och körde.

***

Ni kan tycka att den här punkten på listan är för billig men jag är beredd att slåss för den med mitt liv.

Jag har inte ens försökt att efterforska eller snoka reda på mer info i fallet.

Det räcker så här.

Det räcker med tanken på att Burra har hållit i en träning.

Att det sedan skedde i snorallvarligt läge gör inte saken sämre. Att assisterande tränaren var med på isen och agerade andrefiol gör ”incidenten” monumental.

Antagligen gick inte händelseförloppet som ledde fram till att Burra tog ansvaret till på det sätt jag har beskrivit det.

Det är bara ett tecken på min vilda fantasi – men det är det som är så underbart.

För inte kunde väl Burra ha tagit träningen för att införa lite comic relief i det knivskarpa läget som laget trots allt befann sig i? Och om det var så, varför tog inte ”Sigge” honom i örat?

Hade han en visselpipa? Och om han hade det, blåste han i den?

Ritade han något på tavlan?

Körde de djungelhockey som uppvärmning? Eller nja, stryk den meningen, givetvis blev det djungelhockey.

Men ni märker själva – man behöver bara gnistan, resten sköter elden.

Vem vet, min källa kanske önsketänker, kanske har det aldrig hänt. Då må vara en myt. Men att den har levt så länge tyder på något – det finns kanske fler som inte tror att miraklenas tid är förbi.

***

Burra höll i en träning.

Lika absurt som att Karlsson på Taket skulle skattedeklarera.

Eller att Beppe Wolgers skulle ha startat den norska black metal-vågen.

Eller som att George Best skulle ha medlat fram världsfred.

***

Epilog: Efter sina karriärer blev Niklas Eriksson, Magnus Svensson och Torbjörn Johansson tränare. Även Anders Carlsson har hittat till båset vid tillfällen.

Robert Burakovsky går in på sin 25:e seniorsäsong. I år hittar vi honom i Kallinge/Ronneby, division 2.

***

8. Ronny Borelius tar ett rejält kliv, rakt in i strålkastarljuset
9. Hockeyradion 94,7 – Vuxna män gör saker tillsammans
10. Rögle demolerar Ed Belfour och en hel bygd
11. LIF jobbar brevväxling
12. 2003/04 – året då Masken blev The Masken
13. Dallas Stars lackar ur
14. Leksand förvandlas till Malmös eviga banemän
15. Calle Steen
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 9:

Vi har tidigare pratat om smärtan i att inte kunna följa sitt lag på plats. Vi kör den grejen ett varv till.

För i fall Sverige stannade när Ingemar Stenmark tog sig ned för branterna eller Sammilsdalsskolan ställde in sina lektioner när J-O Waldner skruvade pingisbollar så var Leksand totalt folktomt när Hockeyradion 94,7 gick ut i sändning.

Eller ja, ärligt talat så vet jag inte om det faktiskt var så.

Jag satt ju inne i köket, i becksvart mörker, och lyssnade.

Ni förstår barn, det här var innan man kunde köpa webb-tv-matcher på S24, skrika över timslånga buffringsperioder och sitta i supportkö.

Men för att prata ett språk som ni förstår: Hockeyradion 94,7 säsongen 2004/2005 var fan kult.

Under den allsvenska säsongen, långt borta från media-Sveriges strålkastarljus, erbjöd Superstars en möjlighet att följa laget – och de gjorde det på sitt eget sätt.

***

Per Källgren, i dag pressansvarig hos Leksands IF, drog i gång projektet:

– Jag var engagerad i Superstars och vi pratade om att köra. Vi undersökte möjligheterna att sända på webben och i lokalradion. Vi drog i gång och fick med oss bra folk, bland annat Claes Thirus som kunde mycket om radio. Det var lite amatörmässigt, men samtidigt blev det rätt bra.

Hockeykvällarna bestod av två timmars försnack i studion med Per, Claes och någon hockeyprofil, sedan direktsändning från matchen där antingen Ted Stöffling eller Patric Skoglund med tillhörande expertkommentator tog över och avslutningen bestod av eftersnack och intervjuer med spelarna.

– Det var ett skönt gäng. Jag och Thirus satt mest och snackade skit i studion, lite småbarnsligt ibland, men det blev kul också. Det hördes nog att vi hade roligt. Hockeyn blev kul och kom in i folks vardagsrum.

– Många hockeyprofiler ställde upp. Niklas Eriksson, Jens Nielsen, Hans Lodin och även systrarna Kallur var med en gång. Det tuffade på så pass bra att Leksands IF och Jonas Bergqvist tyckte att vi tog folk från matcherna.

Radioprogrammet blev faktiskt så populärt att Superstars ingick i en överenskommelse med föreningen att inte köra lokalradiosändningar från hemmamatcherna. Kan låta konstigt, men märkligare saker än så utspelade sig under året.

Du gillade ju att spela den där Schnappi–låten, vill jag minnas.

– Vi fick ju faktiskt skivor skickade till oss från olika skivbolag. Vi lyssnade igenom allt och plötsligt hörde vi Schnappi. Den blev vår låt. Vi blev faktiskt lovade en guldskiva men den kom aldrig. Vi hade lite kontakt med en kille på ett skivbolag som menade på att vi hade varit med och lanserat den.

– Vi hade också ett litet akvarium med några småfiskar i som blev till en grej. En av fiskarna döpte vi till Starsky och då började vi få vykort, vinflaskor och presenter. Allt underskrivet från Starsky.

– Det var ett otroligt roligt år. Vi hade rimstuga vid jul med Magnus Österby och Pajen. Spelarna dök upp efter matchen och vi rimmade fram till småtimmarna, det ena var sämre än det andra. Antagligen lyssnade ingen, men vi sade att ”när ni åker förbi studion – tuta” och det tutade med en gång.

Varför tror du att radion blev en sån framgång?

– Naturligtvis för att du kunde lyssna på Leksands matcher live på lokalradion.

– Jag tror att folk tyckte att det var en bra mix. Vi körde bra musik, snack mellan låtarna, två pers i studion, två som kommenterade matchen, intervjuer efteråt… Det var som en Radiosporten-sändning fast vi inte tog det så allvarligt.

Stötte ni aldrig på några problem?

– Tekniskt sett var det ett pussel att få ihop allt med vår webprenumeration. En gång var det en gubbe som ringde och hörde av sig, han hade köpt en dator bara för att lyssna på radion och undrade hur han skulle göra. Så då fick man vara teknisk support.

– Men annars inga större problem. Vi hade väl hoppats på att få in lite mer pengar, vi gick nog plus minus noll.

– Eller ja, i och för sig, det var en gång när en kommentator, jag nämner inga namn men han jobbar på TV4 nu, var så jävla bakfull. Jag trodde inte att det skulle gå. Men han bet ihop och spydde i pauserna.

Vilket är ditt favoritminne från den säsongen?

– Det var nog när vi gick upp. Vi kände att vi, på vårat lilla fåniga sätt, hade bidragit med att sprida glädje och engagemang kring föreningen. Det fanns ett engagemang kring Hockeyradion, inbillar jag mig, som gjorde att Leksand fick lite ny kraft lokalt.

– Vi kände ”yes, nu är det äntligen klart”, hörde bilarna tuta utanför, tog våran vinflaska med fisketikett på, slog på Schnappi och gick till arenan och kramade om varandra. Vi hade ju suttit i studion i en hel jävla säsong, varenda match. Det var en skön känsla när det gick vägen.

***

I dag kan vi ta reda på fakta via TV, webb-tv, liverapportering, Leffe på läktaren och gud vet vad. Man kan via grafik analysera varenda sekund av en match, se skott i repris via höghastighetskamera och lyssna på vad tränarna säger under timeout.

Det är ju jättekul med tekniska framsteg och så men… satan vad jag saknar Hockeyradion 94, 7.

***
10. Rögle demolerar Ed Belfour och en hel bygd
11. LIF jobbar brevväxling
12. 2003/04 – året då Masken blev The Masken
13. Dallas Stars lackar ur
14. Leksand förvandlas till Malmös eviga banemän
15. Calle Steen
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 11:

Leksands IF.

Smaka på det.

Vilket jävla liv det har varit. Och fortfarande är.

Den neutrale brukar, efter evighetslånga diskussioner med någon mer insatt, till sist konstatera att ”LIF berör”.

Det var annorlunda förr. Visst fanns åsikter om Leksands IF, precis som med alla andra hockeylag. Men någonstans vände det – nuförtiden har ALLA en åsikt.

Antingen tycker man att det gullas för mycket med bönderna och att de har förtjänat sin plats eller så är man en fanatiker och anser att LIF är hela Sveriges lag och att alla landets människoliv skulle berikas av att ha dem i Elitserien.

Hur kunde det bli så här? Var började det?

***

7 april 2001.

Sjunde omgången av kvalserien. Leksand förlorar mot Linköping med 4-2. Säsongen från helvetet. Början på slutet, hoppet om att behålla elitserieplatsen sinar.

8 april 2001.

Paniken är total. De 51 åren i den högsta serien är snart förbi. Sanningen började gå upp för ordförande Nils-Erik Johansson. Och vad gör man i fall man inte lyckas fixa sin målsättning och tiden börjar rinna ut?

Man vädjar.

Han snackade ihop sig med Björklövens dito, Lennart Grefve, och tillsammans körde de en fräckis. Ett brev komponerades och skickades till Svenska Hockeyligan.

***

” Till styrelsen i vår gemensamma intresseförening SHL

Som Ni förstår så slåss vi för vår existens i nästa års elitserie. Samtidigt så ska vi vara med och ta beslut om att skydda SHL-lagen i fem år framöver.

Vi hoppas och tror att alla förstår hur vi känner i dessa tuffa tider. Vi bedömer att vi kan tillföra SHL mycket under de kommande fem åren, och vår förhoppning är att ”Elitseriegarantin” skulle kunna gälla med omedelbar verkan. Det är ju faktiskt så att vi drivit på det här beslutet för att skydda de lag som i år spelat i Elitserien.

De tongångar och ambitioner som speglade helgens ordförandekonferens om att det till nästa år skulle bli så kallad ”Elitseriegaranti” gör det – som vi ser det – möjligt att redan i år införa garantin eller alternativt utöka elitserien inför säsongen 2001-2002.

Vi är beredda att diskutera olika lösningar för att både Leksands IF och IF Björklöven ska behålla sin plats i SHL.

Båda lagen är i en uppbyggnadsfas. Efter ett antal tuffa år så har vi levt upp till de krav som liganämnden har ställt på oss. Vi har inarbetade varumärken, väl fungerande ungdoms- och juniorverksamhet samt ligger i startgroparna för att bygga om våra ishallar för att emotse de krav som bör ställas på elitserielagen i framtiden.

Det känns givetvis svårt att prata i egen sak i detta utsatta läge, men om det sunda förnuftet får råda och man vågar se vad som är bäst för svensk ishockey i allmänhet och SHL i synnerhet så är detta ett logiskt beslut. ”

***

”Garantin”  var en regeländring som innebar att elitserieklubbarna inte skulle kunna falla ur det högsta systemet lika lätt –  under en treårsperiod krävdes två misslyckade kvalserier innan det var läge att vinka Elitserien hejdå.

***

Fredag den 13 april avslöjade Expressen hela skiten. Dagen efter fick Falu-Kuriren tag i Nils-Erik Johansson.

– För det första vill jag säga att jag är oerhört besviken över att brevet ”läckt ut”. Jag trodde att det var ”säkrat” när det skickades direkt till styrelsen. Men alla vill ha oss kvar i elitserien och jag fick samtal från kolleger om att jag skulle skriva det här brevet. Det gjorde jag. Vi i Leksand är viktiga för svensk ishockey.

***

Det måste ha varit där det började.

Oskulden rycktes bort som ett plåster. Leksands IF var inte längre det charmiga laget från landsbygden. Landet var indelat i en George W. Bush-polemik: Antingen är ni med oss eller mot oss. I vissa kretsar var LIF helt plötsligt någonting fult.

Jag antar att desperation gör galna saker med människan.

Någonstans kan jag tycka att den här händelsen, på ett rent galghumoristiskt sätt, är en lustig påminnelse om hur utbredd rädslan för Allsvenskan var en gång i tiden – en värld vi numera känner mer än väl.

Det är också lätt att göra jämförelsen med ett barn, som vet att spelet är förlorat, men i sista stund hittar på regler till sin egen fördel.

***

Epilog:

Det blev ingen ”garanti”. Huruvida Elitserien ska utökas eller inte diskuteras fortfarande och algom till årsskiftet har debatten pågått längre än Kalla kriget.

År 2010 begärde Björklöven sig själva i konkurs.

***

12. 2003/04 – året då Masken blev The Masken
13. Dallas Stars lackar ur
14. Leksand förvandlas till Malmös eviga banemän
15. Calle Steen
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 13:

Ni vet hur det är.

Man rotar bland gamla prylar, lyfter undan en samlingsskiva från tv-programmet ”Sikta mot Stjärnorna”, och där ligger den – skolkatalogen.

Du borde inte börja bläddra i den, men det är omöjligt att låta bli. En bortglömd del av ditt förflutna sköljer över dig.

Tänk, vilka kläder du bar! Hur tänkte du egentligen? Vilken fasa! Och så naivt allt var.

Du skakar på huvudet åt dig själv, skrattar till och tänker att du aldrig skulle visa klassfotot för dina svärföräldrar. Pinsamt.

Närmast identiska känslor fyller min kropp när jag minns tillbaka på tiden då LIF kallades Leksand Stars.

***

Jag vet egentligen inte exakt hur, var, när och varför namnet ändrades.

Men i takt med att världen blev en mindre plats att leva på, och NHL-hockey blev någonting man kunde se i sitt eget vardagsrum, så ville elitklubbarna dra nytta av det.

Det var ju inte bara Leksand som skaffade ett tilläggsnamn – eller bara du som hade såna där ADIDAS-byxor med knappar på sidorna – i mitten av 90-talet hade alla det. Se själva:

Färjestad Wolves
Frölunda Indians
Södertälje Lightning
Luleå Bears
Brynäs Tigers
Timrå Red Eagles
HV71 Blue Bulls

Och precis som med ungdomen så präglades denna tid av en experimentell lusta. Minns ni den lättklädda kalendern? Stars-chipsen? Det timmeslånga introt ”Stjärnhimlen”? Varenda outforskad del av ordet marknadsföring testades.

Those were the days!

***

Och precis som med ungdomen kommer också verkligheten till sist i fatt. Verkligheten i form av jurister från Texas. Kostymnissarna i NHL-laget Dallas Stars organisation hade nämligen reagerat på Leksands namn och logga. Det hela blev en rättsak. De ville att patent- och registreringsverket skulle häva Leksands registrering och att stjärnorna skulle sluta användas i namn och logga.

Ganska lustigt egentligen, en klubb skapad år 1993 tyckte att en förening grundad 1919, känd för sina stjärnor, skulle sluta använda dem.

PRV avslog Dallas begäran med motiveringen att, och håll i er nu, det här är ganska roligt, NHL inte är ett tillräckligt känt varumärke i Sverige.

***

I september 2008 rev Patentbesvärsrätten upp beslutet. LIF fick inte använda namnet ”Stars” och inte sälja några souvenirer med tillägget.

– Vi har lämnat Stars och kallar oss ganska tydligt för Leksands IF. Jag ser inga problem i det, sade VD Håkan Åman till Expressen om beslutet.

Per Källgren, informationschef, var inne på samma linje i Dagens Media:

– Vi har sedan en tid tillbaka gått tillbaka till att kalla oss Leksands IF. För ett år sedan bytte vår hemsida namn från Leksandstars.com till Leksandsif.se. Vi har tagit bort alla souvenirer med Stars. Jag kan tycka att de där tilläggsnamnen som kom på 90-talet är lite löjliga.

***

Så är det med ungdomen. Man utvecklas. Tacka gudarna för det.

Samtidigt kan man aldrig förgöra resterna av vad man en gång var, det är bara att acceptera – i souvenirbutiken säljs i dag produkter som brödrostar, whiskeyglas och godis – under namnet Star Shop.

Och sist, men absolut inte minst, glädjespridarna på läktaren, som dansar i både seger och förlust: Star Babes.

***

14. Leksand förvandlas till Malmös eviga banemän
15. Calle Steen
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 15:

Leksands laguppställningar har genom åren innehållit en del brödrapar. Christer och Tommy Abrahamsson. Niklas och Marcus Eriksson. Johan och Roger Rosén. Richard och Rastislav Pavlikovsky.

Inför säsongen 2005/2006 hade Anders ”Masken” Carlsson som målsättning att knyta till sig fem landslagsspelare. Den 20 april offentliggör han en trippelvärvning - Patrik Hucko, back från Nyköping och så bröderna Oscar och Calle Steen från Färjestad.

Den första skulle bli en bortglömd flopp, den andra SM-mästare inom två år och den tredje slutade som den i särklass mest hatade spelaren i föreningens historia.

Vad gick snett, Calle Steen?

***

För livet måste ha sett ljust ut den där våren. Ett fint kontrakt och en chans till en mer ansvarsfull roll.

Men ja, min fråga i textens inledande stycke lär bli obesvarad till världens undergång. Att det endast gick utför är tämligen klart.

***

Sprickorna blev alltmer tydliga efter säsongens slut. Steen hade rätt att bryta sitt kontrakt ifall Leksand åkte ur och det gjorde han. Ny klubb: allsvenska Södertälje. Anledning? Han ville ha kortare avstånd till sin flickvän i Karlskoga, simhopperskan Anna Lindberg (de få antal kilometer det rörde sig om gjorde tydligen stor skillnad).

På olika Leksandsforum började rykten och rövarhistorier göra sig hörda. Smeknamn som ”hockeyhora”, ”diva” och ”dryg stockholmare”, ”dumscalle” och ”steendum” blev frekventa inslag.

När sedan materialförvaltaren och hedersknyffeln Johan Bonde i en intervju med Superstars ansåg att ”han var ju inte riktigt klok på någon punkt men det är något hela hockey-Sverige känner till” kunde vissa slutsatser dras.

***

När Calle Steen, då iklädd Södertäljetröjan, till sist gav Leksandsklacken fingret ställdes allt utom rimligt tvivel.

Där fanns ingen kärlekshistoria.

***

Nja, att gå med hög svansföring on the streets of Noret har aldrig skänkt några pluspoäng. Speciellt inte om du har hjälpt till att dra kommunens flagskepp ned i smutsen.

***

Idag har Calle Steen slutat spela aktivt efter en elak skada. Han bor numera i Bofors med sin sambo och sonen Yelverton och fungerar som ”instruktör och inspiratör” åt klubbens yngre spelare.

Ironin, käre läsekrets, ironin.

***
16. Ed Belfour får chansen att komma in i matchen och bli varm i kläderna
17. Drömliraren
18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 17:

Den 4 februari 2004 ser Facebook dagens ljus. Grundaren Mark Zuckerberg skapade sajten ensam i sitt lilla studentrum. Till en början var sidan enbart till för de Harvardstudenter han pluggade tillsammans med – numera använder 500 miljoner människor communityt dagligen. Zuckerberg är världens yngsta miljardär och har enligt Wikipedia genomfört det dyraste bilköpet någonsin.

***

Vad har det här med Leksand att göra?

Jo, under våren 2004 drog Superstars igång ett litet projekt som överträffade alla tänkbara förväntningar. Ilskan över att LIF än en gång trillat ur högsta serien förvandlades till initiativlusta.

De startade en pengainsamling. Målet – att hjälpa föreningen att värva en spelare av rang.

I juni, en och en halv månad efter idén att presenterats, döptes projektet om till Drömliraren. 30.000 kronor låg redan i kassan och nu fanns även kravspecifikation på spelaren:

”Siktet är inställt på en spelare som vi vet har ett stort Leksandshjärta. Men med respekt för det begränsade antalet riktiga Leksingar ute i proffsvärlden, och deras situation är vi väl medvetna om att vi kan vara tvungna att hitta andra alternativ. Dock skall inga avkall på kvalité göras i detta sammanhang, målet är en spelare av toppklass med den rätta inställningen till sitt jobb. Den rätta klubbkänslan får vi supportrar se till att han får”

***

Jag var en av dem som skrockade. I detta samhälle, där man måste skrika för att höras och klä av sig naken för att synas, skulle aldrig något så ouppseendeväckande som en pengainsamling lyckas. Inte en chans i helvetet.

Fel, fel, fel.

***

Den 2 augusti presenterades Johan Hedberg som Drömliraren. Det gick vägen. Med hjälp av fansens bidrag, över 300.000 kronor, lyckades Leksand ro hem dundervärvningen.

Hedberg var också den perfekta drömliraren, av många anledningar. Dels var han bra. Dels hade han stor känsla för klubben och gjorde därför inga anspråk på en hög lön. Dels var han skadad och spel innan Superallsvenskan ansågs vara en omöjlighet, vilket också innebar att han inte kunde göra anspråk på en hög lön.

***

Debuten skedde mot Oskarshamn efter nyår. Här är nog många beredda att gå mot mig, men jag vill minnas Hedberg som inte särskilt förtroendeingivande under säsongen. Spelet runt buren var darrigt och några märkliga puckar släpptes in.

– Det var ett jäkligt stort steg från NHL till allsvenskan. På många sätt är det svårare, man känner inte alls till lagen och spelarna. Och bra spelare vet ändå hur man hänger dit pucken, sade han efter säsongens slut till Dalarnas Tidningar.

När det väl brann till mot slutet av kvalserien stod han dock på huvudet för att rädda sitt lag. I omgång åtta mot Oskarshamn höll han sin första nolla. Efter att elitserieavancemanget säkrades i hemmamötet mot Nyköping talade han inför hela laget:

– Jag vet att jag varit jobbig de senaste veckorna, jag vet att jag har kastat in ett par puckar. Jag har varit med om mycket i min karriär, men det här är det absolut största för mig. I sista perioden hade jag tårar i ögonen. Jag vill tacka er, alla mina vänner.

***

Något som började lite trevande, och lät totalt dödfött, blev i slutändan det som tog LIF upp till Elitserien igen. Det är sånt som får mig att aldrig döma ut dumma idéer från kompisar – Drömliraren anno 2004 är beviset.

Jag antar att summan av kardemumman är att vill man få någonting gjort så får man göra det själv.

***

18. Isen går sönder – The Evert Sandin Orgy Story
19. Mora
20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 19:

I början av 1930-talet tog Gunnar Faleij med sig idén om ishockey till Dalarna. Idén utvecklade sig till en byalagsserie och 1935 bildades Mora IK.

Söndagen den 16 januari 1938 mötte de Leksand. Ishockey var en ny grej för leksingarna, klubben pysslade egentligen med bandy, och matchen mot Mora var föreningens första. En riktig mumsbit, med andra ord.

Efter tre perioder stod det 8-0. Till Leksand. Enligt sägnen bad moringarna om en extra period vilket resulterade i ytterligare tre mål i arslet.

***

75 år senare:

När jag gick i skolan fanns det, som i alla skolor, grupperingar. En av utomstående särskilt illa omtyckt sådan var hockeybögarna. Jag var en hockeybög.

Jag tänker inte gå in på varför hockeybögarna ogillades av vissa, den diskussionen ryms inte här, men jag tänker gå in på det faktum att det blev ett jävla liv på skolgårdarna varje gång Leksand var klara för kval.

Hockeybögshatarna tog på sig sina ”Vi är tillbaka!”-tröjor och gick runt med stora leenden.

Vi hockeybögar gick med våra huvuden nedsänkta.

Det kan vara svårt att förstå, men just där och då kände alla stora, starka, snygga hockeybögar någon slags Morrissey-gemenskap med varandra.

Vad förstod de? Ingenting.

Lördagen den 10 april 2004 åkte Leksand ur Elitserien. Grannen i norr överraskade alla och gick upp.

Veckan efter i skolcafeterian var särskilt jobbig.

Jag hade nämligen skaffat mig en vän från Mora som precis börjat förstå det här med ishockey och allt vad det innebar.

***

Let’s face the facts.

Namnet Brynäs är inte synonymt med ordet derby längre.

***

Mina fem starkaste Moraminnen (i skratt och förtvivlan, i glädje och sorg):

5. 30 november 2001 – LIF – MIK 6-3. Första mötet mot MIK i tävlingssammanhang på…länge.

Eller ja, inte det första mötet (7-3-seger i Smidjegrav), men väl den första matchen i Isstadion. Som det var laddat i ladan! Moraderbyt (märk väl att jag skriver Moraderbyt, vid tiden för tillfället var ordföljden Slaget om Siljan del fyra beyond our wildest dreams) var en av väldigt få anledningar till att överhuvudtaget se fram emot en allsvensk säsong.

Man var spänd, nervös, orolig och framför allt var man packad som en sill bland 6300 åskådare. Trots att rivalerna låg så geografiskt nära kändes de som främlingar. Vad kunde vi förvänta oss?

Egentligen ingenting, visade det sig. Matchen i sig var inte mycket att orda om, en komfortabel 6-3-seger till LIF. Skotten: 47-18.

4. 7 november 2009 - MIK – LIF 2-6. Leksand hade fem omgångar tidigare åkt på en riktig förnedring i Ejendals Arena, Oliver Ekman-Larsson hade slagits mot Victor Enmalm och Håkan Bogg hade snurrat upp försvaret i brygga.

Jag bodde i Oslo och vi samlade ihop folket från byn. En trevlig kväll, på det hela taget, som andades förlösning. I efterhand en av de bästa matcher laget genomförde under säsongen.

JLGP gjorde mål från halva plan, Patric Carlsson smällde in två och man började få höga förhoppningar på paret Nordström/Åslin.

3. 6 april 2004 – LIF – MIK 2-4.
2. 23 mars 2004 – MIK – LIF 6-3. Se här.

1. 29 mars 2008 – LIF – MIK 2-0. En kompis från Östersund var på besök. Han skulle nog, timråit som han är, aldrig erkänna det här, men hans engagemang var påtagligt från sekund ett – det är en av många saker som Siljansderbyt gör med en.

Jag minns att jag ansåg att hockeyatmosfär inte blir bättre än vad som låg i luften den kvällen (när Maple Leafs vinner Stanley Cup genom ett suddenmål i den sjunde avgörande matchen på hemmaplan kan det möjligtvis toppas).

Matchen då? Leksand ville ta kvalserierevansch och gjorde det. I en jämn och inte särskilt välspelad match gjorde Ric Jackman mål med ett slagskott från slottet och Morten Green drog fördel av en miss från Juha Pitkämäki.

***

Mer då? Mja, jag vet inte. Ska jag vara ärlig så har jag inte så många matchbilder i huvudet. Siljansderbyn tenderar att vara täta, jämna och oftast inte särskilt kul att titta på. Det rör sig sällan om överlägsna resultat och även om det blir så brukar det bero på att siffrorna har runnit i väg mot slutet.

Ändå känner man sig alldeles omtöcknad efter slutsignalen.

***

I tävlingssammanhang står det, om jag har räknat rätt, 13-8 till LIF i matcher.

***

Det mest färgstarka minnet måste väl ändå vara att Mora spelade i Elitserien när Leksand inte gjorde det. Välkommen till verkligheten. MIK fick ta del av lockout-säsongen.

Där satt jag med min vän från Mora i skolcafeterian, den ende som ville prata hockey, när alla andra skadeglada, ogynsamma jävlar skrattade.

Det var lika tufft det. Jag hade levt och verkat i den där satans ishallen och så satt han där, med sitt lag i Elitserien på ett bananskal och i hög grad tack vare Leksand, och kände sig nöjd med värvningen av Marian Hossa. Tro fan det.

***

Med åren har jag försonats med tanken.

Många andra verkar inte ha gjort det. Den ständiga och kontraproduktiva debatten som befläckar varenda kommentatorsfält lär väl rasa vidare.

Min åsikt är att utan de svart-grön-vita-röda-vad de nu är, så skulle den allsvenska säsongen kännas övermäktig, ännu fulare, ännu jävligare.

Derbyt är en fest. En anledning att komma hem.

LÄNGE LEVE DERBYT!

***

20. Masken blir lock out-kungen
21. ”Abris” går ut i krig
22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 21:

Gårdagens inlägg lämnade vi i totalt jävla mörker. En sparkad mytomspunnen stortränare, ett lag i kris och hotet om nedflyttning låg som ett stackmoln över Leksands Isstadion.

Vid den här tiden hade jag aldrig varit med om ett dåligt Leksand. Inledningen av 90-talet var jag för ung att minnas, allt jag visste var ett LIF som alltid låg i topp och alltid hade klassiska spelare i laguppställningen och alltid hade chans på SM-guld.

Min värld var upp- och nedvänd. Jag var orolig. Inte kunde väl Leksand åka ur?

***

”Det gick trögt i första perioden, men sedan gick ketchupflaskan upp i topp.”

”Fan vilket höjdarväder. En sån här dag skulle man haft en utomhushall att träna i.”

”Jag gick in i det här med ett öppet ansikte…”

”Jag hälsar press, tv, radio och framför allt massmedia välkomna.”

”Vi går ut och värmer upp i rektangulära cirklar.”

***

Enter Christer Abrahamsson, numera Christer Abris. Den toklegendariske målvakten. Det bindgalna fighterhjärtat. Den passionerade vinnaren. Samma dag som Tommy Sandlin lämnade Leksand i en bil mot Gävle presenterades ”Abris” som ny tränare för LIF med Dan Söderström som assisterande.

– Vi ska köra på som vanligt, men få in lite glädje i laget, sade han till Aftonbladet.

– Det är som ett krig, när Leksand kallar ställer man upp.

Som ny huvudtränare för Leksands IF utsågs alltså Tommy Sandlins motsats.

Raka motsats.

Spikraka motsats.

***

Tokiga Masar Manhattans ordförande Per Bjurman skrev sin mest klassiska krönika:

”I min lilla värld är ‘Abris’ en hjälte av samma oerhörda dignitet som Zeb Macahan – och av precis samma anledningar. Allt elände i världen kunde ju drabba resten av den tappra familjen Macahan hemma på gården och ibland såg det ut som om att hela tillvaron skulle gå över styr. Men när mäktige Zeb kom hem från sina långväga äventyr i bergen ställde han allt till rätta igen. ‘Abris’ kommer att göra likadant i Leksand.”

***

Allt det här bidrog givetvis till ett omänskligt tryck. Det kändes som att ALLA ville se Leksand lyckas. Den första matchen för firma Abrahamsson/Söderström kunde dock ha varit enklare – serieledaren Djurgården.

***

Mycket folk i Isstadion den kvällen. Elektricitet i luften. Nervositet utanpå kläderna. Över Superstars läktare rullades en banderoll med texten ”På den sjunde dagen skapade Gud Abris – vår frälsare” ut.

Abris klev ut ur omklädningsrummet på sin golgatavandring mot båset och möttes av en stående publik som applåderade och jublade.

En smak av väckelsemöte.

***

Nog var det skillnad i båset. Han drev på och skrek som en galning.

Leksand var det bättre laget i den första perioden. Trots ett flertal vassa chanser blev det ingen utdelning.

I den andra var de helt överlägsna. Fortfarande inget mål.

Men så – med 113 sekunder kvar av mittperioden lyckades LIF att trycka in pucken bakom Mikael Tellqvist. Målskytt: Niklas Persson.

Aldrig har ett grötmål varit vackrare.

”Pajen”, som i runda slängor spelat cirka tre sekunder under säsongen, och blivit utfryst av Tommy Sandlin, fick sin stora revansch.

Och sättet målet gjordes på – inga konster, inga krusiduller. Ett kampmål, byggt på ingenting annat än vilja. Kunde symboliken ha varit mer markant?

***

Leksand red ut en storm i den tredje perioden. Vinst med 1-0 över serieledarna.

Taket på ladan lyfte. Spelarna hoppade upp och ned. Och sedan bilden jag aldrig kommer glömma.

Christer Abrahamsson, 53 år gammal med tre SM-guld i bagaget, och Dan Söderström, 52 år med fyra SM-guld, sprang mot varandra och möttes i en omfamning. En freezeframe på den genuina glädjen.

Jublet ville inte sluta. ”Abris” klev ut på isen och sträckte ut sin knutna näve. Han klappade inte sina händer och tackade. Han sträckte ut sin knutna näve.

***

I nästa match plockade man nästa skalp – vinst mot serietvåan Brynäs med 3-1.

***

– Främst har glädjen kommit tillbaka. Redan när ”Abris” klev in i omklädningsrummet första gången, så skrattade alla spelare, sade Jens Nielsen till Dalarnas Tidningar.

– De träningar vi haft har genomförts i ett otroligt högt tempo. Samtidigt har vi återfått glädjen i laget, tyckte Magnus Svensson.

***

Vi vet alla hur det slutade. LIF klarade sig inte kvar.

Men det spelar liksom ingen roll – ifall jag printade ned en lista över mina 10 finaste Leksandsminnen så skulle matchen den 30 januari 2001 mot Djurgården ligga etta. Överlägset.

Det var så mycket känslor, vilja och framåtanda i hallen – inte bara hos spelarna utan även hos publiken – och allt brast liksom i kramen de båda tränarna emellan.

När jag tänker efter – inte ens de båda uppgångarna till Elitserien, segrarna mot Mora, Andreas Karlssons mål i sudden mot Färjestad – kan jämföras med glädjen och framtidstron som bultade i bröstet efter slutsignalen den där kvällen.

Jag hade vandrat i totalt beckmörker. Två och en halv timme senare befann jag mig i mitt mest positiva hockeyögonblick.

***

22. Tommy Sandlin ger upphov till uttrycket ”epic fail”
23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil