Leksandsbloggen

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 22:

Tommy Sandlin.

Sju SM-guld. Ett VM-guld.

Denna gigant bland giganter.

Skulle Brynäslegendaren verkligen träna Leksand?

Jovisst, i mars år 2000 presenterades han som mannen att föra tillbaka LIF till glansen efter ett mellanår.

– Jag vet vad jag ger mig in på och vad som krävs, sade han till Dalarnas Tidningar.

Som assistent fick han Björn Åkerblom, vars huvudansvar blev att coacha laget.

– Min styrka är planering och att ha hand om träningar. Jag ser mig själv som hockeyutbildare. Därför är det en bra lösning med Björn som ansvarig för coachbiten.

***

Nog pysslade ”hockeyprofessorn” med planering alltid. Varje spelare fick några pärmar med olika isträningar i och på tavlan i omklädningsrummet stod vilket pass som skulle köras. Ingen genomgång.

Jag var på den här tiden en pojkspelare som sprang runt i hallen vid varje ledig lucka i schemat. En märklig detalj som jag reagerade på (kanske som ett resultat av Kjell Mases terrorpass) var att Sandlin aldrig var med på isen. Han stod alltid i båset med en mikrofon.

***

Säsongen började bra. Seger mot HV71 i hemmapremiären och Robert Burakovsky, som innan starten varit ett frågetecken, levererade. En ny trepoängare plockades hem från Kempehallen tre dagar senare.

Sedan var det roliga slut och verkligheten hann ikapp.

Fyra raka förluster. Niklas Persson placerad i frysboxen. Greg Parks åkte hem. 11 mål i arslet mot Färjestad.

***

Efter novemberuppehållet publicerade medlemstidningen Leksingen en intervju med demontränaren. Där framkom det att Sandlin inte tyckte att den tunga sommarträningen gett några resultat, ”snarare tvärtom”. Han ansåg att också att de hade spelat med för många juniorer.

Svaren må ha varit sanna, men kändes ändå som märkliga punkter att ta upp offentligt. Bilden av ett Leksand med en negativ känsla i laget började framträda.

Värre skulle det bli.

I början av januari låg LIF under kvalseriestrecket för första gången under säsongen. Det blev ännu en tvåsiffrig förlust, den här gången mot HV71.

”En gång är ingen gång, men nu har det blivit två sådana här stjärnsmällar. Det är en gång för mycket och frågan är hur egentligen Leksands IF mår som förening. Något måste vara galet. Så här ska inte en elitserieförening uppträda och skämma ut sig” skrev DT:s Christer Sandberg i sitt referat efter matchen.

Tommy Sandlin fick kritik för sitt passiva beteende i båset.

– Det är väl en stämpel jag har fått på mig, att jag bara skulle stå där i båset, säger han till samma tidning.

– Men det är fel, jag skulle inte haft tio guld i dag om jag genom åren bara stått stilla där i båset.

I ett sista desperat försök övertalade han sportchefen Anders ”Masken” Carlsson att göra comeback. Det gav ingen effekt.

***

26 april 2001 kommer det väntade beskedet. Tommy Sandlin får sparken.

– Vi måste göra allt, precis allt, som går att göra för att rädda kvar Leksand i elitserien, sade VD:n Jonas Bergqvist till DT.

– Vi har hela tiden trott på en vändning. Vi trodde till exempel att ”Maskens” inhopp i laget skulle hjälpa till att lösa knutar men inget har fungerat som vi hoppades.

***

Tommy Sandlin framstod till en början som otröstlig.

– Nu är det över för alltid. Jag är 56 år och har gjort mitt som ishockeytränare. Dessutom vill jag aldrig uppleva det här igen, sade han till Aftonbladet.

Han var dock inte helt oförstående till beslutet:

– Som tränare har jag inte lyckats skapa harmoni i laget. Jag ser det här som ett personligt misslyckande.

Till Ulf Jansson kom svaret ”verkligen inte!” på frågan om han rekommenderade yngre tränare att fortsätta sina karriärer.

***

Ulf Jansson var det, ja. Hockeyoraklet rasade över beslutet. Medförfattaren till Sandlins bok ”Ett spel för livet” ansåg att styrelsen, Jonas Bergqvist och ”Masken” hade tappat all trovärdighet. Över ett uppslag i Falu-Kuriren skällde och spottade han.

Jens Nielsen förstod inte kritiken. I samma tidning beskrev han sin åsikt:

– Tommys träningar var alldeles för dåliga. Han gjorde upp planeringen för hur vi skulle träna under säsongen redan i juni. Inte på en enda punkt har han ändrat sig sedan, trots vår tabellposition, trots hur vi spelat…

***

Tommy Sandlin prövade på ett gäng olika sysslor efter Leksand. Assisterande tränare åt bandylaget Sandviken, rädda AIK kvar i Elitserien und so weiter. Den 26 december 2006 avled Tommy Sandlin, 62 år gammal.

***

Jag hoppas inte att någon misstar det här inlägget för något så lågt som ett påhopp av en bortgången människa. Ingen kan ta Tommy Sandlins framgångar ifrån honom.

Tyvärr fungerade det inte i Leksand.

Framför allt var han ruskigt felscoutad. 82-satsningen hade peakat i LIF och Sandlin var med sina idéer inte rätt man att vägleda dem. De behövde inspiration, men inte inspiration i form av böcker och tänkvärda citat utan snarare av en eld som syntes utanpå kroppen. Det kunde inte Tommy Sandlin bidra med. Hans eld brann inte i bröstet, den brann i hjärnan. En alltför udda fågel i en omgivning som skrek efter trygghet.

Till sist blev han den yttersta bild av ett fenomen som alltid har gått att beskåda i föreningen. Etablerade och duktiga hockeypersoner som lyckas i alla andra klubbar utom LIF.

***

Men hallå, hur gick det för laget då?

Fortsättning följer i morgon.

***

23. Leksand tar över Kungsbudan
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 23:

Problemet med att skriva en lista som denna är inte att fundera ut 100 saker värda att nämna eller att googla fram lustiga länkar.

Nej, det stora dilemmat ligger i att skriva om höjdare som precis har skett.

Det säger nog sig självt att det är fan så mycket roligare att gräva i de gamla rullarna än att försöka omformulera en händelse som nyligen har skänkts spaltmeter på Masugnen.

Men det finns faktiskt äldre grejer som är rätt otacksamma att ge sig på:

1. Andra världskriget.

2. Mordet på Olof Palme.

3. Mötet mot AIK i Globen för åtta år sedan.

Minnet från tillställningen som sådant är sällsamt; gammalt och antikt, lämnat i en svunnen och mycket vackrare tid, men samtidigt så uttjatat och sentimentalt våldtaget.

För jag utgår från att ingenting har lämnats oberättat sedan den första april 2002. Dagen då landsbygden erövrade huvudstaden.

Den blåvita Globen.

Jens Nielsens 1-0 ur ingen vinkel på den numera firade NHL-målvakten Niklas Bäckström.

En nyskapad positiv energi som sedan bar laget hela vägen.

***

Leksand hade varit nere men uppe på fem i den föregående omgången.

Eller förresten, stryk meningen ovan. Hockeyn i sig är totalt ointressant den här gången. Åtminstone i jämförelse med vad som skedde på läktarna.

Jag har aldrig hört talas om en match, i någon sport, där hemmaarenan till 98 procent bestått av bortalagets supportrar – och vi pratar om en arena med kapacitet för 13.000 personer.

När media-Sverige hypade Djurgården och deras klack för det röda havet på Hovet tidigare i våras så misstänker jag att många leksingar slöt ögonen och tänkte tillbaks på den där dagen.

***

– Vilket otroligt stöd vi hade, synd att man inte fick vara med själv och spela, sade Peter Ekroth till Dalarnas Tidningar.

– Det är bara att ge Superstars en eloge som verkligen stöttar Leksand, det kändes som att komma tillbaka till den gamla goda tiden, sade Janne Huokko, då i AIK.

***

Än i dag återkommer man ofta till karnevalen i Globen. Äldre spelare som kommer till klubben har tillställningen som sitt starkaste pre-LIF-minne, yngre spelare har det som sitt första.

***

Ska vi göra ett till försök att beskriva matchen?

Det var tätt och jämnt och… äh. Som Oskar en gång skrev, ett stats.swehockey.se-screenshot säger mer än tusen ord, och sen kan ni, kära läsarkrets, do your own crying:

***
24. Masken vs. 82:orna
25. Micke Lundström – januarikungen
26. …och spelar kvartsfinal mot Färjestad
27. Leksand går till slutspel
28. Niklas Eriksson får sparken
29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 28:

Det finns egentligen inget nytt att tillägga. På samma sätt som Oskar älskar Niklas Persson så älskar jag Niklas Eriksson. Jag blottade bröstet i en kärleksförklaring tidigare i våras:

”Jag förstod aldrig då.

Jag var en ung hockeygymnasieelev i Leksand och hade förmånen att stå bakom de gamla trästolarna uppe på VIP-läktaren i den gamla ladan. Framför mig satt forntida ess som Söderström, Åhlberg och Labraaten. Gubbmaffian skrädde inte orden. När Torgny Löwgren blev frispelad gormades ”Fel kille!” så högt att isoleringen skallrade.

Jag höll med drevet om att Eriksson var en skugga av sitt forna jag, att alla de där poängen från den första halvan av nittiotalet hade förvandlats till en tafflig puckföring och att han inte kunde göra mål även om buren var tom.

Men något år senare slutade jag spela hockey själv. Jag gled ifrån den malande äta-sova-träna-rutinen, tänkte djupare och såg saker som tidigare var dolda:

Niklas Eriksson var inget annat än en tvättäkta working class hero.

Han var huvudpersonen i en Springsteen-låt, en hederlig kille som dök upp varje dag vid stämpelklockan, tog jobbet och aldrig gnällde. Han var en sån som skulle ha platsat i USA:s OS-lag 1980.  Han var en ödmjuk ettrig iller med ett hjärta som bankade och slet oupphörligt.”

***

Svagt och lite för sentimentalt, jag vet. Tur att det finns andra som är bättre på att uttrycka sin känslor. DT:s mittfältsmotor Carl-Johan Bergman avslöjade i en intervju med bloggen vem som var hans favorit:

– Ja, Niklas Eriksson! Jag har inga speciella matchbilder som jag ser framför mig när jag tänker på honom. Det är mer situationer nere i sarghörnet, med hans vilda blick, svettiga ansikte, och hjälmen lite uppskjuten i pannan. Det känns som bilden av den totale lagspelaren. Han har dessutom en integritet som jag har beundrat många gånger.

Kort och koncist.

***

Som vi har hånat och spottat på säsongen 05/06. En av förklaringarna till katastrofen var att man inte lyckades behålla tillräckligt många tongivande spelare från den allsvenska säsongen.

Men det är inte hela sanningen.

Vissa fick inte vara kvar.

Niklas Eriksson var en av dem.

***

Den 26 april 2005 har sportchef Anders ”Masken” Carlsson stämt träff med Niklas för att prata framtid. Superstars hemsida hann ta ett snack med honom:

– Allt beror lite på vad han har att erbjuda men Leksand är självklart mitt förstahandsalternativ.

– Jag har sagt det flera gånger förut, men jag skulle tycka det var jättekul att spela i den nya arenan. Har man spelat i en lada i 17 säsonger så vill man vara med i det nya bygget också.

Mötet resulterade i en kalldusch. Niklas skulle inte få spela i den nya arenan. Maskens förklaring:

– Jag förstår att många är upprörda över det beslutet. Det var inte särskilt roligt att sitta där och tala om för honom att vi inte ville förlänga hans kontrakt, det kan jag lova.

– Vi bedömde att han med Elitseriemått mätt högst skulle platsa i fjärdefemman. Med åren har han också fått en rätt ansenlig lön och han blev helt enkelt för dyr för fjärdekedjan.

***

Det är lätt att romantisera i efterhand, och ja, kanske att man kan förstå sportkommitténs beslut. Samtidigt blir man även klok i efterhand, och ja, vi kan väl säga att en spelare med Niklas Erikssons historia i klubben hade behövts i den legoarmé som utgjorde Leksand 2005/06.

***

Man kan prata om värdiga och ovärdiga slut. Supportrarna rasade och Dalarnas största gubbrockare, Per Bjurman, var knäckt och besviken. Ett utdrag från en intervju med Superstars:

- Jag tycker det är väldigt ledsamt. För det första för att Niklas är en god vän och det gör mig ont att se honom få en sån här käftsmäll. Men jag tycker också, som supporter, att det är trist att se att man gör sig av av med det jag uppfattar som lagets själ och hjärta. Fan, vi byter ju halva truppen varje säsong. Det är lättare att hålla reda på vilka som spelar i fucking Färjestad än vilka som är leksingar. Vad är det för skit?

Något speciellt minne av/om honom?

- Tja, det finns många. Men efter AIK-matchen våren 2002, när vi gick upp förra gången, kom Niklas klättrande upp på läktaren, med skridskor, så vi kunde kramas lite. Det var stort. Jag minns också efterfesten den kvällen. Det är jag mer tveksam till om Niklas gör…

***

Niklas Eriksson avslutade sin aktiva karriär med två säsonger i italienska Brunico. Därefter tog ett annat kapitel vid – som hockeytränare.

Trots det tråkiga slutet ville han komma tillbaka och fick kröna sitt 00-tal med att leda Leksands J20-lag till ett SM-guld.

Och så kom det sig, fem år efter den iskalla separationen, att han blev a-lagstränare med allt vad det innebär.

Vad Erikssons eftermäle ska bli är än inte bestämt.

Vi får nog anledning att återkomma vad det lider.

***

29. ”Återtåget” blir ordet från helvetet
30. Spol-Jansson avgår
31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 30:

Har ni sett SVT:s humorprogram ”Ingen bor i skogen”?

Om inte, så kan jag berätta att en av de åtta huvudkaraktärerna är en perfekt återgiven schablonbild av en vaktmästare – dålig hygien, bitter och missunnsam.

Och jag tänker alltid på Hans ”Spol” Jansson.

Jämförelsen är givetvis fruktansvärt orättvis, Spol-Janssons liv var absolut ingen komisk tragedi, men emellanåt framstod han faktiskt som en seriefigur. Kepsen, den höga rösten och det något ambivalenta förhållandet till sin arbetsgivare.

***

Leksingar vill gärna tro att Jansson är västvärldens mest berömde ismaskinist. Om det stämmer vet jag inte, men faktum är att han är den enda icke-hockeyspelaren med anknytning till kommunen som har legat på en innelista i Expressen. Länge dessutom.

Men innan de större delarna av Sverige upptäckte honom så levde vi bredvid.

Alla som någon gång spelat åtminstone en sekund i en LIF-tröja på någon nivå har hört Jansson orera, fäkta och skjuta citat från höften. Här är mina tre favoriter, som jag har haft förmånen att både få se och höra live:

3. Spol-Jansson har ett tusental oneliners på kontot. Den finaste av dem alla, enligt mitt sätt att se på det, är ”den dagen den sargen”. Uttrycket blev sedan något så barnsligt som ett begrepp i min umgängeskrets.

2. Under ett år som B-pojk hade vårat lag en ung hjälptränare. Vi befinner oss i slutet av 90-talet, när en ring i överkanten av örat fortfarande var socialt gångbart, och vår unga tränare hade skaffat sig just en sådan. Spol-Jansson, känd som en nyfiken man, fick syn på den blanka ringen, frågade (eller ja, vrålade, vilket var hans röstnivå by default) vad det var ”för jävla plotter” och slet ur smycket från örat.

1. A-laget, som kvällen innan har kommit hem från en förlustmatch, har förmiddagsträning. Isen var helt ledig efter de stora killarnas träning så jag och några polare passade på att lattja lite. Medan vi byter om, och a-laget kliver av isen, stöter de på Jansson i korridoren, som med århundradets största leende och en väldigt hånfull röst utbrister i: ”Titta på dom! Här kommer dom! Stjärngossarna! Fan vad bra ni är!”

***

När den nya arenan stod klar år 2005 fanns inte Jansson med i uppställningen längre. Jag gjorde lumpen och missade vad som egentligen hade hänt. Vissa sade att han hade slutat självmant och var på väg till Mora, andra sade att han hade blivit utsparkad och att kollegorna till sist inte orkade med honom.

Egentligen spelar det ingen roll vilket av alternativen som är sant – Jansson var fortfarande densamme. Under den trasiga elitseriesäsongen fick Expressen tag i honom, som den enda invånare ute på Noret, och så här lät det:

– De har ersatt tio spelare med tio nya. Det går inte bara att köpa en utländsk spelare som man köper köttfärs på extrapris för 29:90 på Hemköp.

– Alla har väl gått i ide och spelarna sitter i krismöten.

***

Kanske steg berömmelsen honom åt huvudet. Han tjatade faktiskt länge om att han hade fått en kyss av Marie Lehmann. Men jag vettefan.

På ett sätt så symboliserar han det ständiga gnället från vissa delar av publiken, samtidigt som han också symboliserar…, ja, sig själv.

***

Vad gör Jansson i dag? Enligt rykten träffade han en dam och är nu bosatt i Järvsö.

Vi får hoppas att Hans Jansson, denna oroliga själ, äntligen har funnit ro.

***

31. Leksand vill låna pengar av Magnus Hedlund
32. Leksand förvandlas till Karlberg City
33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 32:

***

Om poängligasegern 02/03 är en av huvudanledningarna till att Mikael Karlberg ska benämnas som en ”stor spelare”, så är återkomsten till Leksand – mitt under ett galet återtåg – händelsen som befäste epitetet.

Jag minns en bortamatch mot Brynäs år 2003. Jag åkte med Superstars och på resan till Gävle satt jag med eldsjälen och legendaren Carl-Johan Rapp. Han var segerviss, glad och den Rappen som bara Rappen kan vara.

Matchen slutade i förlust.

På vägen hem var inte Rappen den Rappen som bara Rappen kan vara. Han var vansinnig och besvikelsen låg som en hinna över honom. Men han fann tröst i ett löfte:

- ”Challe” kommer tillbaka. Det har han lovat mig.

Jag misstänker att många inte tog honom vid orden, jag gjorde definitivt inte det. ”Challe” var förlorad, det visste alla.

***

Trots ett smörgåsbord av spelare – Buillon, Ryder, Eriksson, Olsson, Ollas, Bergenström – så hackade faktiskt spelet. Förra gången i Allsvenskan hade laget knappt förlorat en match men under den här svängen var saker och ting inte lika självklara.

Några dagar innan det berömda januarifönstrets stängning började det viskas om att Karlberg var på väg tillbaka, och den här gången på riktigt:

- Jag och Leksand håller kontakten. För tillfället är det dock inte aktuellt att flytta hem, sade Karlberg till Dalarnas Tidningar.

Han lade dock till:

- Det kan gå fort i den här branschen…

Och nog gick det fort alltid. Efter några dagar, och lite ihärdigt arbete av sportkommitténs Olle Öst skeppades ”Challe” hem igen. I Häradsbygden möttes han av banderoll med texten:

”KARLBERG CITY. Population: 15429 + 3. Det här glömmer vi aldrig/Superstars”

”Challe” till DT om mottagandet:

- Jag blev chockad – och rörd.

Jag antar att det var där och då som den tidigare förälskelsen ändrade FB-status till ”i ett förhållande”.

***

Men en comeback är ju inte likställt med någonting gott förrän den första matchen har spelats – eldprovet. Det är inte ofta det slutar i att det visar sig att tiden har stått stilla, gårdagens inlägg är ett gott exempel på det, och man kan utan problem förstå att killen var nervös efter det grandiosa välkomnandet:

- En flagga eller nåt i den stilen. Men så här stort trodde jag inte att det skulle bli. Visst blev man lite spänd efter det mottagandet, erkände han.

Men som ni minns – det fanns inget skäl till oro. Till och med Curt Lundmark hade kunnat förstå att kombinationen Ryder/Karlberg var en match made in heaven.

***

Motståndet var Skellefteå och fem minuter efter nedsläpp gjorde han mål.

På ett direktskott!

Det stod klart att kvällens match skulle bli en tillställning att minnas.

I efterhand kan jag erkänna att jag fick kolla upp slutresultatet, förlust med 4-5 (och det var Sundqvist, våran Sundqvist, som trillade in det matchavgörande målet), men jag glömmer inte att Karlberg gjorde tre poäng och var någon hundradel från att kvittera.

***

Fem år försent kom ”the Lemieux moment.” Det finns ingen anledning för mig att redovisa hur sagan slutade.

Det finns heller ingen anledning för mig att hoppas på att något liknande ska hända igen.

Tanken är lockande – och måhända realistisk. Någon dag ska ju killar som Oliver Ekman-Larsson, Niklas Persson och bannemig Mattias Ritola hem.

Men den sjunde februari 2005 ser vi aldrig åter.

***

33. Masken försöker göra en Lemieux
34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 33:

I går nämnde vi namnet Mario Lemieux i förbifarten.

Vi kan gott göra det igen.

Den 27 december år 2000 gjorde nämligen den forne megastjärnan comeback.

NHL-pamparna drog en lättnadens suck. Lagkamraterna jublade. Ishockeyfansen var i extas.

Kanadensarens återkomst blev en succé. På 43 matcher skrapade Lemieux ihop 35 mål och 41 assists – ett hyfsat poängsnitt.

Vad Mario Lemieux inte visste var att svallvågorna efter hans makalösa bedrift till sist skulle nå Siljan på ett tämligen handgripligt sätt…

***

Ni som har följt den här listan knows the drill: Leksand spelar dåligt. Något måste hända. Något händer. Detta ”något” är fel. Vi kan skratta åt det så här i efterhand.

Vad som gör dagens inlägg speciellt är att ämnet är hämtat från en tid då man inte hade samma kunskap om misär som i dag.

***

År 2001. Den korta varianten: Demontränaren Tommy Sandlin har lett Leksand ned i botten. Den unga satsningen har inte slagit väl ut. Sandlin verkar dock ha varit uppmärksam på vad som har hänt på den andra sidan Atlanten – han menar att den nyligen pensionerade spelaren, numera sportchefen, Anders ”Masken” Carlsson kan vara lösningen:

– Absolut, framför allt med de ledaregenskaper han besitter, men även spelmässigt, säger han till Dalarnas Tidningar.

”Masken” är inte lika säker:

– Nja, steget är för stort att ta.

Två veckor senare förlorar LIF mot HV71 med 10-3. Dagen efter är ”Masken” Carlsson spelklar.

***

I den första matchen spelar han sex minuter – LIF förlorar efter straffar trots ledning med både 3-0 och 4-1. Så mycket för lite rutin.

I den andra utgår han efter en lårkaka.

Tommy Sandlin får sparken.

”Masken” blir kvar.

***

Några 76 poäng från Carlssons klubba blev det inte. Första målet kom efter en dryg månad – mot Frölunda – en match han spelade trots feber.

Och ja, så mycket mer finns egentligen inte att säga om hans återkomst, rent spelmässigt. Någonstans i bakhuvudet hade man Lemieux men att jämföra de två hade legat i paritet med att likställa Pelle Lindström och Bob Dylan.

Som det tidigare har påpekats är det lätt att spotta på allt ”Masken” har gjort i föreningen. Jag hoppas att ni inte misstar min syrliga ton för något så simpelt som förakt – nog för att saker kunde ha gjorts annorlunda, nog för att han inte ledde laget på det tilltänkta sättet på isen – men visst ska gubben ha all heder för försöket.

***

Efteråt framkom det att comebacken kunde ha slutat vid två matcher. De ”nya” tränarna, Christer Abris och Dan Söderström, ville inte att ”Masken” skulle spela vidare.

–  Det var en jävla soppa. Tommy och Jonas Bergquist bad mig att spela fast jag inte ville men jag gjorde ändå en comeback och det gick väl sådär. Men sen när de nya tränarna kom in så ville de inte att jag skulle spela och jag sa till dem: ”Jag behöver inte spela för jag har redan lagt av en gång”. Det var lite turbulent, sade ”Masken” i tv-programmet Trashtalk.

***

Man kan ju som bekant inte lyckas med allt här i livet. Men några år senare skulle ”Masken” vara involverad i en comeback som mottogs med öppna armar från alla håll och kanter. Mer om det i morgon.

***

34. Petter Ullman presenterar sig för Andreas Salomonsson
35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 34:

Åh, som vi älskar en lyckad debut.

Speciellt vackert är det när man tänker på ungdomarna.

Mario Lemieux, till exempel. Han gjorde mål på sitt första skott i NHL efter att ha snott pucken från Ray Bourque.

Men en sådan framgångssaga bleknar lätt i jämförelse med Dalarnas mest spektakulära debut.

Mina damer och herrar, dags för en favorit i repris. Här är berättelsen om Petter Ullmans första fight.

***

Regel nummer ett vad gäller hockeyslagsmål: Välj din fiende.

Petter Ullman, vid det givna tillfället hela 19 år gammal, valde Modos landslagsforward Andreas Salomonsson, även känd som Foppas bästis.

Hur startade beefen, Petter?

– Vi bråkade hela säsongen i stort sett. Det började på Mästarcupen, det var typ den första matchen jag gjorde i a-laget. Jag var på honom som fan och fick till en open-ice så att han ramlade. Efter det hatade han mig.

Kurret fortsatte när säsongen drog igång och de båda möttes i Kempehallen:

– Jag slashade honom två gånger i vaden och sen gav jag honom en tackling så han åkte in i sargen efter avblåsning. Sen jagade han mig på en dump efteråt, pucken var borta för längesen, men han hoppade på mig och vi började slåss. På väg ut till omklädningsrummet tog han tag i mig och sade: ”Du ska passa dig jävligt noga, rör du mig en gång till så ska jag krossa näsbenet på dig din jävel”.

Och du svarade med?

– Jag flinade åt honom och måttade med pekfingret och tummen och sa: ”Så här rädd blir jag”. Man var så jäkla kaxig…(skratt)

Du måste ha varit livrädd?

– (skratt)… ja. Jag gick in och darrade.

– Vi hade en 2+2 mot varandra i varenda match. Hemma i Leksand fick jag 10 minuter. Vi bråkade och sen kastade jag hans klubba mot deras bås och då fick jag 10 minuter till.

Att den då 33-årige Salomonsson, med 71 NHL-matcher i bagaget, faktiskt hade fått totalt frispel på en liten 19-åring, fick Ullman veta i efterhand:

– Han hade frågat Oscar Steen vem ”den där jävla idioten” var. Han var nog lite frustrerad.

Du måste ändå vara lite nöjd. Salomonsson var ju en kille man såg i NHL när man var liten.

–  Det är ju sjukt. Jag tänkte inte på att jag borde ha respekt för honom. Jag kan ju tycka i efterhand att jag borde ha haft det.

***

Som vi tidigare har påpekat, bloggen uppmuntrar inte till våld, och vi gillar inte att glorifiera det. Petter Ullman är heller ingen kille som gillar att skrävla om de gånger nävarna har åkt fram.

Men precis som i fallet Roman Vopat så ligger det något beundransvärt och fascinerande i Ullmans uppoffringar – det totala vansinnet i att som rookie ge sig på en av landets mest namnkunniga rävar och ändå segra.

Hur lovande ynglingar som Robert Nilsson och Mattias Ritola än må ha varit så är det ingen egenskap de kan tillskriva sig. För det är inget man kan lära ut – det måste anses vara en äkta talang.

***

Under Andreas Salomonssons Ullman-säsong slog han personligt rekord i utvisningsminuter med 105 stycken.

Året därpå noterade han endast 24.

***

35. Ulf Bergkvist bjuder på ”ett klargörande”
36. Krigarkedjan
37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 36:

Traditionen.

Den där tunga arvsynden som alltid har legat som ett mörkt moln över Leksands IF.

Dunga kan gnälla bäst han vill om hur det brasilianska laget aldrig kommer spela tillräckligt roligt för att tillfredsställa sin publik eller om hur uppfattningen kring sambafotboll är en ren historieförfalskning.

He ain’t got shit on Leksand.

Skridskoåkning.

Spelförande.

Kreativitet.

Finliret har varit pelaren som organisationen alltid sagt sig ha byggt sin framgång på.

***

Tre killar, alla med olika bakgrund, uppfostran och förutsättningar, men med likadana värderingar, var en gång i tiden nära att förändra Leksandspublikens syn på hur det ädla spelet ishockey ska liras.

***

Jag minns inte första gången jag tänkte på dem som Krigarkedjan och ska jag vara ärlig – här får andra gärna rätta mig – så tror jag inte ens att ett sådant ögonblick fanns.

Som så många andra stora folkrörelser så var det något som byggdes upp nedifrån, i besvikelse över att de som var menade att leda vägen inte gjorde det.

***

De var blodhundar, ständigt vädrande efter någon att forechecka, studsandes i båset, fastbundna i sina koppel till de släpptes lös.

En stressad back är en dålig back, har Niklas Wikegård en gång sagt.

Det visste vi redan. Varje matchkväll jagade Jesper Ollas, Johan Hägglund och Johan Eneqvist ihjäl försvararna så fort spelet tycktes ha stagnerat.

Trots att poängkolumnerna i statistiken kanske inte visar det, så ska man komma ihåg att de skapade målchanser. I överflöd. Inga chanser som resultat av klubbtekniska prestationer, men varje tappad puck i anfallszon höggs fast, och även om det inte resulterade i mål så hade man SKAPAT och därmed övertygat publiken om den rätta vägen att spela hockey.

Det behövdes inget klapp-klapp. Inget finlir.

Allt som krävdes var hjärta, lite tacklingsvilja och en jävla ihärdighet.

***

Jesper Ollas – puckhållaren.

Johan Hägglund – den kloka tvåvägscentern.

Johan Eneqvist – skridskoåkaren.

***

Säsongen 09/10 sprack kedjan. Under Leif Strömbergs ledning fick inte Eneqvist vara kvar. Jesper Ollas hittade finessen och blev poängkung i egen regi.

Kvar stod Johan Hägglund.

Sorgligt så klart, på många sätt bar de LIF under några säsonger.

Men begreppet, minnena och den nya kravbilden kommer alltid leva kvar.

***

Som jag skrev tidigare – jag minns inte första gången jag såg dem som enheten Krigarkedjan – men jag kommer aldrig glömma midsommarfirandet 2009, i fyllan och villan, när stången kommit upp och folk runtomkring börjar stämma upp i ett ”…krigare, krigare, KRIGARE, KRIGARE”.

Corny? Absolut.

Töntigt? Herregud, ja.

Ett fenomen? Utan tvekan.

***

37. The revenge of Hucko
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 37:

Vi har tidigare behandlat Mikael Karlberg på den här listan. Man skulle kunna sammanfatta hans hockeygärning hyfsat snärtigt med att konstatera att han gjorde mycket poäng.

Vi har också behandlat Roman Vopat på den här listan. Man skulle kunna sammanfatta hans hockeygärning hyfsat snärtigt med att konstatera att han var elak.

Vi har även, i ett mörkt ögonblick, tagit upp Patrik Hucko på listan. Man skulle kunna sammanfatta hans hockeygärning hyfsat snärtigt med att konstatera att han var komplett värdelös.

Vi har också det fria ordet. Man skulle kunna sammanfatta det fria ordet hyfsat snärtigt med att konstatera att det är en bra grej men leder till märkliga situationer emellanåt.

Där har ni förutsättningarna. Så vad säger ni, är det inte dags att blanda ingredienserna och se vad som händer?

***

27 oktober 2006. Tionde omgången av Allsvenskan. Den tjeckiske backen Patrik Hucko, som säsongen innan fått lämna Dalarna med svansen mellan benen, är tillsammans med sin nygamla klubb Nyköping back on the crime scene. Gissningsvis vaknade han upp på morgonen spänd, förväntansfull – och lite förbannad.

Och det är ju så som det alltid är med starka känslor – ibland blir det fel.

Det tar bara åtta minuter innan det brister för Hucko. Mikael Karlberg, Leksands stora fixstjärna, som i stort sett aldrig suttit i ett utvisningsbås, passar fram Pasi Saarela till 2-0. Jubel. Glädje.

Någonstans i vimlet står Hucko. Förnedrad – men han att vägrar rulla i smutsen utan att ta med sig någon annan ned i fallet. Så han siktar in sig, tar full sats och knätacklar Karlberg.

”Challe” vrider sig i smärtor. Halva arenan håller andan. Den andra är i upplösningstillstånd.

Ett riktigt fult överfall.

Och ingen utvisning.

***

A long time ago, in a galaxy far, far away:

***

Efter paus rullas en ny, hastigt tillverkad banderoll ut över Superstars läktare.

”ROMAN, GO FOR #61. TAKE HIS FUCKING HEAD OFF”

Det känns onödigt att orera i budskapet – Roman Vopat skulle inte bli erkänd som en målskytt den här säsongen heller.

***

Efter matchen var Nyköpings tränare Lenny Eriksson upprörd:

– Jag tycker att det bör bli någon reaktion från Leksandsledningen och att Patrik ska få en ursäkt från Leksand, sade han till Dalarnas Tidningar.

Håkan Åman var inte heller helt nöjd:

– Det här är någonting som vi givetvis inte står bakom och vi fördömer det starkt.

Leksand Tifo Crew bad om ursäkt och menade att uppmaningen inte var allvarligt menad.

***

Slagord och uppmaningar från läktaren är något ishockeyvärlden till stor del varit befriad ifrån. Det är något vi på bloggen anser vara sunt och helt i sin ordning, men dagen då fenomenet kom till byn är alldeles för exotiskt att inte uppmärksamma.

***

Epilog: Mikael Karlberg hade inte full närvaro under säsongen efter smällen på knät.

Vopat slet inte av Huckos huvud.

Hucko då? Ja, han fick visserligen ingen utvisning för sitt fula tilltag men i dag spelar han för Fischtown Pinguins i den tyska andraligan, vilket måste ses som straff nog.

***
38. Masken tar med sig en kappsäck full med pengar och drar till Tjeckien
39. Star-tv förvandlar LIF till handbollslandslaget
40. Forslund tar en halvdag
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil

Från Burra till Borelius – 100 LIF-höjdare från 2000-talet. 40:

Ni vet hur det är.

Vissa dagar är det inte bara kul att gå till jobbet.

Trots alla pengar de tjänar, trots all ära och berömmelse de erfar, trots alla privilegier de roffar åt sig, så kan det även vara verkligheten för en hockeyspelare.

Utan att ha några belägg så misstänker jag att det var lite så Tomas Forslund tänkte på annandag jul år 2002.

Möte mot Djurgården och Björn Nord smäller in 0-1 efter två och en halv minut. 90 sekunder senare orkar inte Forslund vara med längre:

On the streets of Noret spekulerades det vilt, som så många gånger förr, kring varför ”Whild Thing” valt att stämpla ut så tidigt. Träkeps? Molande visdomstand? Trassel med frugan? Vi har inte en aning.

De som befann sig på restaurang Bosporen efter matchen vet förmodligen sanningen. Vare sig en matchkväll slutade i vinst eller förlust, sades det att han ofta gick bakvägen in, tog en pilsner och snackade lite skit – utan att det för den sakens skull slutade i nån Ric Jackman-tragik. Många förmiddagar sågs han också ta en fika på konditori Siljan, hälsandes, talandes, och kanske till och med ätandes en köttbulle på ciabattabröd.

Man kan anse det vara oprofessionellt.

Jag tycker tvärtom. I dagens elitidrottande, där alienation verkar vara något eftersträvansvärt, känns Forslunds minglande som befriande – och i min värld – högst professionellt.

Man önskar att fler kunde klä av sig den lila uniformen och gå på stan som vanliga män.

***
41. Jens Nielsen skriver skolboken om utveckling
42. Sportkommittér – the men in black
43. Widde ger sin syn på det utrikespolitiska läget
44. LIF och förtidspensionärerna
45. Andreas Johansson ger oss fyrtio minuters förhoppningar
46. Örjan Lindmark – den odödlige
47. Niklas Persson förvandlas till superhjälten Kvalserie-Pajen
48. Peter Nordström yxar sönder Niklas Gällstedt
49. Dr Hermansson and mr Hyde
50. Burras 2000-tal
51. Jesper Ollas och kärleken
52. Tomas Forslund flexar sina tatueringar i riks-tv
53. Eddie Läck – ett litet inlägg om att göra någon illa
54. Petter Ullman står upp för Almtuna
55. Mikko Rautee talar ut om sig själv, sin stjärnstatus och sin framtid
56. Hans Lodin+sarg-ut=sant
57. Torgny Löwgren – missarnas man
58. Jens Bergenström och hans blogg
59. Hans Lodin och Lars Jonsson – backkonstellationen Gud glömde
60. Miraklet i Ejendals Arena
61. Per Källgren rycker ut till Micke Lundströms försvar
62. Antti-Jussi Niemi får en kyss som heter duga
63. Sigge Svensson och jakten på det perfekta slutet
64. Ryan Foster visar vad han går för
65. Mikael Karlberg vinner Elitseriens poängliga
66. Burra straffar Linköping
67. Leksand gör Mora en tjänst
68. Micke Pettersson och Johan Rosén slår etablissemanget på käften
69. Jarmo Tolvanen – A new hope
70. JLGP får in en smäll på Fredrik Carlssons näsa
71. Masken ser ”en hel del kvaliteter” hos Tobbe Holm
72. Mike Siklenka går fel
73. Micke Lundström nätverkar
74. Greg Parks kommer tillbaks
75. Patric Kjellberg chattar
76. Domare Hellström visar var skåpet ska stå
77. Niklas Andersson ersätter Janne Huokko
78. Gamla polare från tiden då det begav sig, visst är vi det
79. Joaquin Gage – the boy with the thorn in his side
80. The rise and fall of Robert Nilsson
81. Harry Persson och hemligheternas kammare
82. Michael Ryder vs. Ödet (och Johan Witehall)
83. Burra kastar in handduken – bokstavligt talat
84. Leksand värvar Mikko Rautee
85. The Brynäs Connection
86. Curre Lundmark pulls a Tommy Söderberg on Jan Nemecek
87. The year of Jukka
88. …men Frölunda slår tillbaka tre år senare
89. Widde massakrerar Frölunda
90. Peter Ekroth jobbar extra
91. Aftonbladet doktorerar i ämnet ”Jonas Elofsson”
92. Gabriel Karlsson laddar för en karriär som borstbindare
93. Jardan planerar helgen
94. Mike Stapleton – Belfours förfader
95. Konsten i att bli världskändis över en natt
96. ”Speaker-Christer”
97. Reinhard Divis fråntas all heder och ära i riks-tv
98. Leksand gör en Jesus
99. Elias Granath och Johan Backlund leker Rambo
100. Jimmie Ericsson cruisar Leksand runt i Skellefteås bil